Mitt hjärta bultar, och jag stelnar till. Jag kan inte vända mig om fast jag vill. Efter några sekunder (som känns som en evighet) kan jag vända mig om. Där står han helt själv, jag tittar på honom riktigt noga, och jag skulle vilja stoppa tiden men det kan jag inte. Så jag vänder mig om med ryggen mot honom igen. Jag vill så gärna vända mig om igen och springa och krama honom, men det går inte. Min kropp gör inte som min hjärna vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar